Våra linoljor

Våra recept kommer från den tid då oljefärg fortfarande hade en superb kvalitet. Du kommer att märka skillnaden.

För att linoljan skall få historiska egenskaper måste den framställa på samma sätt som förr, till punkt och pricka. Vårt lin odlas i Skandinavien, skördas på hösten, fröet lagras över vintern och sedan pressas linoljan på våren. Därefter lagras oljan under ett år, allt detta för att få goda torkegenskaper.

Efter ett års lagring av den råa linoljan sker kokningsprocessen enligt recept från historiska källor från 1700-talet och 1800-talet. Metoden innebär att linoljan upphettas till temperaturer mellan 200 - 250°C i öppna kärl under många timmar. De ämnen som ingår i rå linolja, och som är skadliga för oljefärgen ångas då bort, eller oskadliggörs. Temperaturområdet mellan 200 - 250°C värmepolymeriserar oljan till starka kol-kol bindningar och gör att färgen står emot regn och rusk i många år.

Linolja Anno 1770

Vi använder ett recept från 1770 för att få fram en linoljefernissa, eller kokt linolja, för utvändig färg med lång livslängd. Receptet är snarlikt de recepturer på basvaran "linoljefernissa" eller "kokt linolja" man finner från munkars verksamhet på Island under 1100-talet och ända fram till 1920-talet i Sverige. De historiska recepten innehåller nästan alla "silverglitt", dvs bly(II)oxid, vilket bidrar till egenskaper som elasticitet, väder-beständighet, genomtorkning genom hela färgskiktet, samt god vidhäftning. 

Innehållet av bly(II)oxid är dock problematisk av miljöskäl och ämnet finns på Kemikalieinspektionens "Kandidatlista". Användning av Linolja Anno 1770 är endast tillåten för yrkesmässigt bruk.

Linolja Anno 1851

För invändigt bruk har vi rekonstruerat ett recept från 1851 som innehåller "brunsten", dvs mangandioxid istället för blyoxid. Förutom att denna linolja är kokad på traditionellt sätt är den också skonsam för miljö och människor torkar den relativt snabbt. Den rekommenderas till färger invändigt, för skärbrädor och köksbänkar men också till utvändiga målningsprojekt med miljöprofil.

Linolja Exteriör

Eftersom användning av Linolja Anno 1770 är endast tillåten för yrkesmässigt bruk, har vi provat att sänka koncentrationen av bly(II)oxid genom att blanda den med Linolja Anno 1851 till en tillåten koncentration. Vi kallar produkten "Linolja Exteriör", och den är tillåten att säljas till privatpersoner. 

Innehållet av bly(II)oxid är dock fortfarande problematisk av miljöskäl och ämnet finns på Kemikalieinspektionens "Kandidatlista".

Penselolja

Av en slump upptäckte vi ett kokningsrecept från 1799 där yttorkningen fördröjdes. Vi kallade den för Penselolja eftersom den var så bra att förvara penslarna i. Penseln man målat med torkas bara av med en trasa och ställs i oljan tills nästa gång man målar,,, om en vecka, eller om tre månader, det spelar ingen roll. Man tar bara upp penseln, torkar ur den, och doppar i färgen igen.

Penseloljan innehåller inga metallsalter, sickativ eller andra tillsatser. Dess främsta uppgift är att fördröja linoljans torkning på ytan och kan användas som tillsats i lasyrolja eller som bindemedel i konstnärsfärg eller oljebaserade färgpastor.

Penseloljan är också en miljövänlig anti-skin-agent till oljefärger. En tesked penselolja överst och färgen håller sig länge i burken utan att bilda skinn på ytan.